Ja, den stora fråga just nu är ju : Var är den?
Igår kom det några små flingor som för ett ögonblick gjorde allt ljust och vackert. Tveksamt om den kommer att ligga kvar dock.
Jag antar att det går att fira jul utan snö - men i min perfekta jul finns det alltid massor av snö, gnistrande ljus och frostigt knaster under skon. Luften skall vara kall och klar och himlen stjärnbeströdd. Andedräkten skall bilda moln som sakta lyfter mot skyn, upp, upp..........!
Det här med att allt måste vara så perfekt hela tiden - speciellt på jul, det kan bli jobbigt och överpretentiöst och i slutänden så är känslan av en urblåst ballong alltför igenkännande. Det är ju så att allt behöver faktiskt inte vara perfekt hela tiden och det kan räcka nog med att vissa utvalda bitar - som DU tycker är viktiga - att just dem blir bra, just då. Vad är viktigt och perfekt för dig? Jag själv kan drunkna i jakten på detaljer som skall se perfekta ut, vara perfekta eller människor som inte levererar den perfekta känslan - sådana som inte kan brista ut i spontant glädjerop, eller en spontan kram - sådana som bara sitter och gnäller.......eller tja. Svårt - för man kan ju inte bestämma över hur andra skall vara eller bete sig heller. Så jag har kommit fram till att istället för att få allt runtomkring mig att vara den perfekta julkänslan så ska jag skapa den i mitt inre. En lysande låga full av tomtar och kärlek som skall få brinna för det som verkligen är viktigt. Inte detaljerna eller de sura människorna utan för känslan, värmen och kärleken till julen... kärleken till min egen familj och den glädje dem ger mig....
Känslan av fullkomlig lycka när jag ensam står ute i midvinternatten och lyfter min blick över den stjärnprydda himlen och i samma sekund får syn på ett vackert stjärnfall, önskar mig något, går tillbaka in i huset och ser min underbara dotter som somnat i soffan i ett myller av upprivet julklappspapper. Hon ser lycklig ut och jag vet att hon har haft en underbar dag. Jag andas in doften av glögg och uppbrunna stearinljus - möter min mans blick som även den skvallrar om att han är trött men lycklig och vi sätter oss ned och bara är tysta en stund emedan julnattens timmar smyger framåt....
Må väl, lev väl - glöm inte att drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar